Maatta

Lördag kväll ställde jag klockan för att ha revelj kl 8. Jag hade även stekt plättar för ett kompani. Tror nog att jag har med det militära att göra här hemma. I alla fall var det slalombacken som hägrade efter inköpet på lördagen.

Vi åt frukost och packade ihop oss. Thea skulle åka med sin kompis Lovisa till Kanis. Också en slalombacke här i närheten. Då jag höll på att packa in grejorna insåg jag att jag kan inte ha två par vuxen skidor innen i lilla bilen. Fin vännen skulle låna mammas skidor. Var hade vi takräcket och kunde jag sätta på det? Med Theas hjälp löste jag båda problemen.

Efter 30 min var vi klara för avfärd. Som tur var stod inte Theas följeslagare och stampade. Sen bar det av till pappa. Han skulle följa med som stöd. Jag tyckte det kändes lite spännande med Irma i backen. Redan före hade jag förvarnat Elis om att det skulle bara bli lillaliften. Att ha båda två i liften kändes vara en för mycket. Jag hade då inte räknat med min ungdomliga pappa som stod där och väntade på oss med sina skidor. Du är otrolig pappa.

Nu äntligen var vi på väg. Bara ett litet stopp hos Thea som glömt hjälmen, sen var vi där. Irma fixade skidor och backe med bravur. Visst gick det rakt ner och jag fick hålla farten med snöret men hon hade inga problem med balansen. Efter två åk tittade hon mot storaliften och säger: -Nu där. Irma åka den.

Pappa hämtade sina skidor, vi löste kort och åkte iväg. Jag hade Irma och pappa åkte med Elis. Lillsessan stod som om hon aldrig gjort annat i ilften. Inte ett fladder på skidorna. Nerför var det ömsom mellan mina ben och ömsom i linan. Hennes ambitioner var definitivt att lära sig att åka även om det just denna dag bara gick rakt ner.

Efter första åket tog vi fikapaus i värmestugan tillsammans med Ida, Wilmer, Carina och Wilma. Det fanns mycket att äta så vi åt och ändå tror jag att mer än hälften var kvar. Sen var det backen igen.

Först 15 rullade bilen ut från parkeringen. Elis stannade med Lucas eller han åkte hem med honom efter det att de packat ihop sin husvagn. Hemma hade jag dagen till ära kokerska. Tack snälla mamma för maten som du bjöd på. Vilken festmåltid.

Thea och Peter var inte långt efter oss hemma. Elis hämtade jag ganska tidigt för det var dusch och natt. En mör familj lade sig söndagkväll.

Kameran var med men jag fick inte till det att ta kort. Nästa gång.