Maatta

...fredag morgon. Den frasen minns jag från min skoltid. Radion ekade ut detta varje fredag morgon. Än idag fyller den mig mig tonårskänslor.  Hur jag stod i allrummet hemma hos mamma och pappa och klädde mig eller åt frukost.

För det mesta brukar jag och Irma ha en mysdag fredagar. Så inte idag. Snart ska vi åka till dagis och skolan. Jag ska på utvecklingssamtal för Elis. Sen blir det stan och kurs.

Helst hade jag krypigt ännu längre ner under täcket och bara varit. Kroppen är sjukt ond IGEN. Vad jag blir less...fast jag vet ju orsaken. All fysisk aktivitet och allt det jag håller på med hela tiden. Jag fixar inte att göra som förr. Damsugningen och vaskningen igår var nog droppen, denna gång.